Ciggpauser ett minne blott? Även min syster Emma ryktas välja
samma kloka väg som farsan.
Min far är på många sätt min bästa kompis. Framförallt är han min pappa. Därför dags att ge tillbaka lite. Nu tycker jag vi alla hjälper till. Ge ert stöd. Min pappa har bestämt sig för att ge livet en sista chans. Nu är det dags att sluta röka. Ingen är gladare än jag för beskedet. I 48 (fyrtioåtta!!) år har pappa
Kjell sysslat med den livsfarliga drogen och det har på många sätt varit en last för en hel familj. Det är till och med så pass att jag har lite jobbiga barndomsminnen, med betoning på lite, där aggressiviteten tagit över för världens mest kärleksfulla far och han slagit i bord och härjat under nätter behovet av en ciggis tagit över. Just såna minnen gör att jag hatar cigaretter och droger i stort. Även om jag kan bruka både det ena och andra har jag bestämt mig för att aldrig någonsin ever över huvud taget under några som helst omständigheter att ALDRIG börja med rökning permanent.
Frågan är hur man samlar till ett sånt här evenemang? Facebook? Twitter? En fond, kanske? Jag vet inte. Har inte det korrekta forumet för det riktigt. Hur som helst är ett påvisat stöd för farsan gott nog. Häng på, vettja!
Pappa har bestämt sig. Och jag tycker han förtjänar cred för detta. Jag vill att farsgubben blir 80 nånting och inte 70 nånting. Vi älskar dig, Kjell. Gör oss inte besvikna nu. Du och vi förtjänar bättre.
