Anthon Eriksson

Juli:

Första helgen i juli var jag åter igen, meloner och ballonger, i sommartorpet i Österbymo. Tätt följt av en magisk utekväll på Lilla London och senare Båten där Robin och delar av mitt Ömo-crew förenades med elegans. Särskilt Rob var glad efter en natt på Båten. Det blev längre in i månaden ett besök på en klippa i Göteborgs Skärgård, där engångsgrill, fläskfilé, bärs och det stojiga humöret medtogs för en utflykt. Vi tänkte fira Jackies födelsedag. En makalöst mystrevlig eftermiddag blev det.

Varberg besöktes, på själva 22-årsdagen. Där var det en dynamite middag med klumpig servitrivs och på tok för många whisky som avnjöts innan vi fortsatte till stugan och abrupt därefter en rätt intensiv jobbperiod för undertecknad. Fortsättningsvis blev Rob och Vics balkong ett perfekt tillhåll för ljumma sommarkvällar och medan Gothia Cup var i full gång, Victor dömde, jag och Robin åkte runt och kollade matcher, drack öl och väntade tålmodigt på honom när han dömt klart. Så fort han var klar kunde vi påbörja grillprojekt, simturer och gubbametoden att, under samma simtur, tvåla in sig med schampo. Gubbfan Victors idé. Glory days, indeed it was.

HTC kom tillbaka till mitt liv, vi åkte till Emma och Nico (vi kan aldrig få nog av dessa godingar!) i Madrid, strax innan flyttlasset till Almuñecar och den spanska huvudstaden höll kvalitet. Ett fabulöst veckoslut där bad, sol, sol, bad, nära döden-upplevelse, demonstrationer, öl, playstation, rökig replokal och sol & bad präglades. Dessutom sågs Santiago Bernabeu. Utifrån. Jättehärligt!

Nattjobb under en efterföljande kritisk vecka, där dessutom Floda besöktes då preunion av yttersta sort hölls hemma hos Lundgren. Och herre gud vad långt det var dit. Men helvärt, som man säger.

Liseberg, var det ju också. Med fler Ömo-folk. Fasen, vad jag skulle hänga med dom i år då.
Nåja. Tack, det var juli månad.


Augusti:

Kräftskivans månad. Och kräftskivor blev det. På Hisingen hos föräldrar. Och i Varberg hos svärföräldrar i svärföräldrars stuga. Mer ö-besök, mest i Bifs tjänst. Och jobb. Massa jobb, på gammalt jobb tillika sommarjobb. Grillfest på den där balkongen igen, i Tynnered hos RobVic. Mycket jobb nu, känner jag. Framför allt var det Resan. Dags för den med stort R, alltså. Kataloniens stora stolthet, Barca. Barcelona. Ett gäng om nio; LJ, Ode, Mac, Lundgren, Mike, Carro, Värdinnan, Jaq och Ant spenderade två magiska veckor. Magiskt, ja. Jag använder det en del. För det blir rättvisast så. Fantastisk storslagen resa. Sevärdheter, god mat av yttersta klass (japanbuffén!), festlivet med kvinnor i duschar på LUX Night Club, och ännu mer solande. Herregud, fjällandet kom till en annan nivå. Dessutom sågs Camp Nou. Innifrån. Får härliga rysningar av välbehag så fort jag tänker tillbaka på dessa veckor.

Vi kom hem till ett regnigt Sverige där vi anordnade ugnsfest med lösa människor, däribland kusin, polare och en norska. Sen, den 29:e denna månad. Började allvaret. Jag började mitt nya jobb. På Sveriges näst största morgontidning. Den ni. Och en förbannad höst i övrigt inleddes. Burr!