Bara för att skriva någonting
Effektiviteten kommer som en chock, likt en vinterkänga i övre emalj. Sätt mig i projektrum och jag gör jobbet. På fyra timmar jobbar jag tre. Det är bra, resten är lunch och flams. Men jag grejar det. Och igår var en sån dag. Det gick bra. Inte superbra. Men bra.
Lek och stoj var det på något som jag först trodde var en föreläsning. Den avslutande för igår. Vidare kom jag hem, satt i 20 minuters supportsamtal då bilpoolen inte gjorde jobbet, express till träning, hem till soffa, känna sjukdom vara på väg, gå och lägga sig, vakna och känna att sjukdom är på väg, äta frukost (tack älskling!) och nu blogg. Det är tydligen varmt ute, sägs det. Måste ut. Känna på det. Och få det bekräftat. Först är det studier som fokus ska ligga på.
Och i natt rycker jag in extra på jobb. Mycket nu. Men snart är jag säker trygg igen.
Och i natt rycker jag in extra på jobb. Mycket nu. Men snart är jag säker trygg igen.
Jag har egentligen ingenting att säga mer. Ikväll ska det ätas god mat. Åter igen, tack älskling!
Kommentarer
Trackback
