En liten kärleksförklaring
Igår var en dag då jag inte bloggade. Det var också jubileum i dubbel bemärkelse, av samma skäl. På dagen ett år sen jag för första gången bekantade mig med den tjej som idag är min sambo. Tillika nio månader sen vi blev ett par. Detta skulle givetvis firas. Och vi gjorde det på vårt lite halvglamourösa vis. Vi åt på MAX. Sveriges godaste hamburgare, som ni säkert känner till. Vi följde detta med ett biobesök och kollade på den eminenta och lite småroliga filmen Meet the parents: Little Fockers. Så simpelt kan ett firande vara. Mitt i maten såg vi en annons, förresten, och den 27:e april, två dagar efter att vi kommit hem från charterresa, åker jag och hjärtat på en Cinderellakryssning. För att fira 1 år.
De senaste nio månaderna har det varit officiellt, ända sedan Valborgsmässoafton 2010 har jag och Jackie varit ett. Hon flyttade in 21 september lite på "halvchans" kan man nästan säga men den här tiden har tveklöst varit genuin lycka för mig. Emellanåt är livet piss, ganska ofta faktiskt med i-landsmått mätt, men hur dåligt än fotboll, skola och annat går så finns hon alltid där. Hon är som en fristad. En ängel. Ett barn, till och med. Hon får mig att glömma bekymmer på nolltid. Hon bryr sig inte om mina brister (för de är många!), att jag inte alltid kan ge all den kärlek och uppmärksamhet hon förtjänar, att jag saknar cash, att jag har dagar då jag inte syns och så vidare. När vi möts på kvällarna i soffan efter respektive åtaganden är allt glömt. Jag bara sitter där och är så tokkär att det finns inte. Jaqueline vet allt detta och att jag skriver det är bara för att förstärka. Ikväll är jag ensam hemma och jag saknar henne och det smärtar så. Så, om det inte har framgått: Jag älskar dig. Jag älskar dig så jävla mycket och förlorar jag dig förlorar jag en del av mig själv. Så extremt klyschigt och larvigt är det, jag vet. Men så vidrigt sant. Du är verkligen bäst. Åtminstone det bästa för mig.
Första träningsmatchen igår när vi tog emot Division 6-laget Lundby hemma på IP. Förlust med 0-3 och inte alls en bra start på säsongen. Men planen var ett skämt. Alla agerade Bambi på det glashala underlaget, så ingenriktig värdering skall nog läggas i insatsen egentligen. Imorgon träning med en plan som påstås vara på g.
Först tog damerna silver i EM och trots att herrarna "bara" mäktade med en fjärdeplats i VM så ser ju svensk handbollsframtid positiv ut. Kul, tycker jag!
Imorgon är det februari och redan har alltså en månad gått av 2011. Jesus. Då blir det heldag i Halmstad med två föreläsningar, en kväll med fotbollsträning. Tisdagar är ALLTID min mest hektiska dag. Men det är absolut inte mig emot, tvärtom.
Till sist: Vad tycker ni om nya designen? Fått kritik för den gamla, och den har bytts ut mot denna, mer stilrena.
De senaste nio månaderna har det varit officiellt, ända sedan Valborgsmässoafton 2010 har jag och Jackie varit ett. Hon flyttade in 21 september lite på "halvchans" kan man nästan säga men den här tiden har tveklöst varit genuin lycka för mig. Emellanåt är livet piss, ganska ofta faktiskt med i-landsmått mätt, men hur dåligt än fotboll, skola och annat går så finns hon alltid där. Hon är som en fristad. En ängel. Ett barn, till och med. Hon får mig att glömma bekymmer på nolltid. Hon bryr sig inte om mina brister (för de är många!), att jag inte alltid kan ge all den kärlek och uppmärksamhet hon förtjänar, att jag saknar cash, att jag har dagar då jag inte syns och så vidare. När vi möts på kvällarna i soffan efter respektive åtaganden är allt glömt. Jag bara sitter där och är så tokkär att det finns inte. Jaqueline vet allt detta och att jag skriver det är bara för att förstärka. Ikväll är jag ensam hemma och jag saknar henne och det smärtar så. Så, om det inte har framgått: Jag älskar dig. Jag älskar dig så jävla mycket och förlorar jag dig förlorar jag en del av mig själv. Så extremt klyschigt och larvigt är det, jag vet. Men så vidrigt sant. Du är verkligen bäst. Åtminstone det bästa för mig.
Ser ni hur ofattbart lyckligt lottad jag är?
Första träningsmatchen igår när vi tog emot Division 6-laget Lundby hemma på IP. Förlust med 0-3 och inte alls en bra start på säsongen. Men planen var ett skämt. Alla agerade Bambi på det glashala underlaget, så ingenriktig värdering skall nog läggas i insatsen egentligen. Imorgon träning med en plan som påstås vara på g.
Först tog damerna silver i EM och trots att herrarna "bara" mäktade med en fjärdeplats i VM så ser ju svensk handbollsframtid positiv ut. Kul, tycker jag!
Imorgon är det februari och redan har alltså en månad gått av 2011. Jesus. Då blir det heldag i Halmstad med två föreläsningar, en kväll med fotbollsträning. Tisdagar är ALLTID min mest hektiska dag. Men det är absolut inte mig emot, tvärtom.
Till sist: Vad tycker ni om nya designen? Fått kritik för den gamla, och den har bytts ut mot denna, mer stilrena.
Kommentarer
Postat av: Jackie
Min älskade älskade älskade Anthon! Jag är inte hel utan dig. Du finns alltid där för mig och gör mig trygg och lycklig. Det går inte förklara hur mycket jag älskar dig! Vill aldrig förlora dig älskling<3
Postat av: Jackie
För övrigt gillar jag din nya design;)
Postat av: sofia
gud vad ni är fina <3
Trackback
