Anthon Eriksson

Också det någon slags nutidsnostalgi. Ett gäng om 5 sitter i en lägenhet och spelar NHL. Fem är vi ja, på fyra kontroller. Vilket innebär att undertecknad står över denna omgång.


Det bor drygt 3000 människor i kommunen jag befinner mig i. Orten har 800-900 av dem kanske. Därför händer det inte särskilt mycket och kvalitén på inläggen därefter. Samma kvalité på mina inlägg som Alexander Östlund när det begav sig. Så här är det. Jag har det kanon. Även om jag inte kunde joina bandy på is tidigare idag (för stora fötter för de erbjudna skridskorna!) så har helgen bara börjat. Jag saknar min sambo så vidrigt mycket, men hon har det väl helt galet skoj med sina tjejbästisar i lägenheten. Och ute på stan. Svinar. Super. Den grejen. Kanske tur att jag håller mig borta? Men i alla fall (eller "iaf" som man kan skriva), jag saknar henne. Löjligt mycket.

Men jag trivs här. På tisdag är det tillbaka till en verklighet som jag inte alls är redo för. En som vittnar om att jag är åter i Halmstad och påbörjar ett avslutande av utbildningen. Men också 2011, som blir året på något totalt nytt.

Dags för mig att lira. Återkommer. Ja, jag gör ju alltid det. På ett eller annat sätt.

För övrigt ballar fejan ut. Nu ser man inte kommentarer! Katastrofen är total. Jag ringer kundtjänst!