Anthon Eriksson

Jag har nu fallit för fenomenet. Är väldigt tveksam, har alltid varit det, till alla typer av dieter och metoder som medier och andra lösa människor matar oss med. Därför går det liksom inte att ta på allvar, utan jag kör vidare i tron om tallriksmodellen. Förvisso har även den tron försvunnit tack vare pizzor och friscomål och fan och hans moster. Men nu tänker jag om. Och tänker försöka. Försaka kolhydrater och socker. Jackieär med mig och vi ska köra LCHF under två månader. Första testet kom på jobbet ikväll när jag åt skink- och ostsmörgåsar utan bröd. Smöret kletades sonika på ost- och skinkskivorna. Och mycket smör dessutom! Väldigt äckligt, och andra alternativ bör jag nog testa. Ryser fortfarande av obehag.

Jag väger mig sällan, och kommer inte att mäta resultatet i antal förlorade kilo. Utan mer SE en förändring. För det behövs. Min hydda bör förändras. Till och med en så villkorslöst älskande person som min mor påpekade detta igår. Och då är det dags att försöka. LCHF. Kräver disciplin, men jag ska fan klara det. Men det kommer saknas flera saker. Undantag får göras ibland, jag väljer att inte ta bort ölen ur mitt liv. Det går bara inte. Men konsumtionen bör ju minskas. Även om det också kräver nästintill omänsklig disciplin.