Bloggen har uppehåll
Men det räcker inte liksom. Den här bloggen kommer inte att läggas ner. Utan bara pausas, på obestämd tid. Tills jag åter igen vet vad som ska skrivas. Jag är kanske tillbaka om en vecka, kanske om en dag. Eller ett halvår. Vad är det de säger? Tiden får utvisa. Kan ni inte få nog av mig skriver jag matchreferat för min kära klubb Bokedalen HÄR. Eller så sprattlar jag till HÄR.
Vi säger väl så, för denna gång. På återhörande!
Allsvenskan 2012
Imorgon börjar allsvenskan i fotboll. Som brukligt är kommer ett tips, håll till godo och kom gärna med synpunkter!
1. Malmö FF
2. Helsingborgs IF
3. IF Elfsborg
4. AIK
5. BK Häcken
6. IFK Göteborg
7. Gais
8. Djurgårdens IF
9. Kalmar FF
10. IFK Norrköping
11. Örebro SK
12. Gefle IF
13. Mjällby AIF
14. Syrianska FC
15. GIF Sundsvall
16. Åtvidaberg FF
Varför sätter ingen ner foten?
Sitter här och funderar idag. Med ett massivt jobbtryck på kontoret får jag ändå lite tid för reflektion. Jag ska nu kasta mig in i diskussionen som är gammal, men på intet sätt förlegad. Tanken väcktes igår efter diskussion med mitt favoritpar Hannah och Robin. Det här med särskrivning och stavning. Och Facebook har på alla sätt gjort frågan aktuell.
Att man dag och in och dag ut förbannas över folk som inte kan skriva eller stava är ju klassiskt bland oss språkfascister. Och personligen gillar jag det kinesiska tänket; censurera de som inte kan skriva ordentligt. Alternativt hitta en kreativ lösning med något slags språkfilter på fejan. Särskrivning går verkligen över mitt förstånd, men jag får bara inse att skrivteknik och kommunikation via text är för vissa som geometri var för mig i skolan. Alla har lätt för olika saker. Visst. Men jag håller igen inom sånt jag inte kan. Bara en tanke.
Att folk har stavningsproblem och särskrivningsproblem (som man lätt kan googla fram för att undvika! Jisses!) är irriterande nog. Det värsta är ändå att INGEN sätter ner foten och reagerar och kommenterar statusar som är åt helvete. Är vi alla så obildade att vi låter avarterna hållas? Idag skrev en gammal kollega till mig, och en tjej som är ytterst klok och nog råkade skriva fel, en status som berörde "polisens syrener". Detta anmärkte jag direkt på, då det också blir ett rent faktafel. Polisens blommor, ingen respons på mitt hugg. Folk skriver andra grejer och fokuserar på sakfrågan i statusen, vilket ju är befängt. Det var en som skulle "damsuga" en gång och där högg jag så klart. Men ingen annan anmärkte. Inte en käft! Eller, den senaste, en facebookvän som är "hög gravid" enligt sig själv. Och där vet jag inte, vet du att du är höggravid borde du ju efter ett antal månader ta reda på stavning och inte särskriva skiten.
Må så vara att det är svårt med stavning och särskrivning. Men var är mina allierade? Anmärk, säg till, hugg! Jag vet att ni finns där och all hjälp behövs för att bli av med detta enfaldiga dårskap.
Vansinnig tidsomställning
Naturligtvis snackar jag om sommartid. Är inte ens tvåa på bollen och åsikten må vara urvattnad, men likväl. Vem har kommit på dårskapet? Jo, denna människa (man, så klart) heter George Vernon Hudson och han tyckte detta var en kalasidé 1895. Först 1980 antog vi det i Sverige. Jag har läst på, förstår ni.
Dessutom tror folk att det är sommar, tack vare detta. Härjar ni om att det är vinter när vi ställer om klockorna till vintertid också?
Varför det finns vet jag inte. Att helt i onödan jetlagga sig själv för att dygnet ska förskjutas är ju helt sjukt egentligen. Allt handlar om det mentala, det är rent fusk att påstå att klockan nu är drygt halv åtta. Den är ju halv sju bara. "Ljusare kvällar", ja. Vet jag väl. Det blir det även om vi struntar i att mixtra med klockan två gånger om året. Tänk om vi alltid hade det så. Att en gång om året betala 100 kronor mer för en köttbit på restaurang för det är "sommarpris". Sen vintertid, då går vi back 100 kronor igen. Eller om vi en gång om året bestämmer att 6 juni blir 7 juni. För att den 5 februari ställa tillbaka till 4 februari.
Några länder förstår grejen, och är inte med på detta påfund. Japan, bland annat.
Fullkomlig idioti. Det skapar bara missförstånd, jetlag och missöden. Kan någon över huvud taget förklara för mig vitsen med sommartid är ni hjärtligt välkommen att återkomma. Jag vet nog vad ni tänker säga (mer solljus på ledig tid, blabla) men det ska till ett jädra gott argument för att övertyga mig. Vi säger så, så länge.
Det där sommarpirret
Vem sa att sommaren snart inte är här? Dårar. DÅRAR!
Det är fortfarande vinter
Därför fortsätter jag med det jag gjort under hela vinterhalvåret, drömmer mig bort. Om en sommar som stundar.
9 juni hade jag tänkt åka till Spanien till syster och blivande systerson. Det är liksom på sin plats. Får jag komma då, Emma? Jag tar med mig Jackie. Det passar så bra, nämligen. Fotbolls-EM i Ukraina verkar det inte bli för undertecknad, för lite speltid säger Hamrén, och direkt efter Spanien ett par dagar är det Summerburst. Feting houseparty med det tyngsta inom House 15-16 juni. Nästan på dagen ett år efter att jag på samma arena (Stockholms Stadion) skuttade hejdlöst till Foo Fighters. Men så slår det mig, att på min semester, i juni månad, är det också kallt. Juni är en pissmånad med kalla vindar utan värme. juni är ju svinigt kallt, sommaren som vi alla drömmer om existerar ju knappt mer än några dagar. Vi glömmer lätt det, därför uppmanas samtliga att njuta av varenda liten solglimt som dyker upp i år. För tro mig, det blir inte många. Det är ju först kring augusti/september som rättvisan stegar fram. Men då, DÅ!, jobbar jag säkert för fullt.
Tack för det, liksom.
Helg i Skåne
Västtrafik får för övrigt Dagens Idiot: 30 minuter sen imorse när jag behövde komma in tidigare till jobbet. Alltid denna tajming. Problem vid Korsvägen, vilket känns ologiskt med tanke på att jag bor innan Korsvägen. Vem kan bota Västtrafiks problem? Doktor Åsa med sambo? Nåja, till jobbet kom jag och om bara gamla älskade Öresundståg (Halmstadmemories) gör jobbet så tillbringas denna helg i Båstad. Inte Bålsta. Båstad.
Så, kram på er. Trevlig helg!
Lite tankar kring Reinfeldts
"Rykten har florerat en tid". Jo, visst. Den hör man ju alltid. Så här då: Filippa och Fredrik separerar ju. Och är det något i den här typen av privatliv som är intressant är det väl att statsministern kommer att skilja sig. Igen. Inte "igen" för Fredrik, men att vara statsminister och gift verkar inte fungera.
Herregud, jag har inte haft långa förhållanden tidigare, långt därifrån, men jag vet hur svårt jag hade att koncentrera mig i skolan, på fotbollen, livet i övrigt så fort jag dumpat eller dumpats. Det är känsligt sånt där och separationerna av alla dess slag är tunga. Nu har Fredrik Reinfeldt varit gift i 20 år. Tjugo år! Och ska skilja sig. Hur ska han kunna koncentrera sig? Hur ska det gå att leda landet? Tänk om han tappar fokus och skärpa och helt plötsligt har vi ett världskrig på vårt samvete. Jag bekymrar mig när Sveriges ledare, landsfader, går igenom en personlig kris (som det ju måste vara, även för iskalla och empatilösa Fredrik) samtidigt som han ska leda landet.
Så här Fredrik: Red upp ditt liv, låt Borg ta över ett par månader och kom sen tillbaka när du är redo. Vi kan inte ha en statsminister i ditt skick.
I övrigt: Hela Sverige jublar åt att de är singlar. Mest killarna, som tror, hoppas, önskar att just DOM blir först ut att få dejta Filippa. Hade jag varit singel hade jag också hoppats på något patetiskt jävla vis. Tack gode gud för att jag har mitt på det torra, så att säga.
Man blir ju rasande på såna som Ulf!
Spåren av en god ambition
Gårdagens fadäs
Att ätas inuti
Bortglömt i prinsesshysterin
Då föddes hon då. Inte ens denna blogg går oberörd. Vår tronarvinge. Eller, vår eventuella tronarvinge. För om en sisådär 40-50 år när det är aktuellt hoppas jag vi har avskaffat den vansinnigt omoderna och odemokratiska monarkin. Likväl, stort grattis! Tycker också prinsens presskonferens höll yttersta klass, han gör sig bra den gode Daniel.
Men en sak kan jag inte släppa. Storleken på bebisprinsessan. Vansinne! Såg ni hur dåraktigt han måttade? Enligt prinsens mätande är Estelle en sisådär en meter lång minst. Hon var väl normalstor, sas det?
Dags att sansa sig kring leken schlager
Det är alltid lika fascinerande hur den där schlagern, som ingen egentligen tittar på men har miljonpublik varje lördag och alla har åsikter om, engagerar så till den milda grad att Flinck är våldtäktsman (för en rumpklapp, herregud) och Ranelid är en SKAM för Sverige. Att läsa gårdagens Facebook- och twitterflöde gör mig märkbart fascinerad.
Här skriver folk om att emigrera till andra länder. Att söka upp folk som röstade på bidrag 8 och lära dom vad bra musik är. Dessutom känner man skam inför andra nationer. Jag vet inte jag, äter jag middag i Frankrike och nämner att jag är från Sverige så tror jag inte servitören raljerar enligt följande: "Oh monsieur Ranelid, hoho"
Nä, vi kanske ska sansa oss lite. Bästa låten vinner aldrig, allt är ett spektakel och en lek. Släpp sargen och slappna av: Klart gubben skulle vidare, han höjer väl underhållningsvärdet? Melodifestivalen handlar inte om den bästa låten och har aldrig gjort det. Därmed basta.
Johan Olsson framkallar min ångest
Igår var en kväll i ett tecken ack så efterlängtat. Nostalgi, helt enkelt. Rob, jag och Håkan Hellström dansade ut i natten där stukad tumme efter brutal kapning, mcdonaldsvomering och 1000 kronor fattigare blev ett resultat som slutade med obligatorisk utkastning av skallig vakt och ett mindre efterlängtat uppvaknande i soffa i Strömmensberg.
Expressfart hem i beställd röd taxi och vaknar av Breaking News-flashen som Aftonbladet har, att Johan Olsson vann en världscuptävling i längdskidor. Och att det är Breaking News säger väl en del om det tunna utbudet i övrigt. Men vill ändå stanna vid Johan Olsson. Vet inte mycket om honom, men han är väl i min ålder och är vältränad, går upp tidigt och kämpar sig fram och gör något vettigt. Han föräras med all rätt denna lördag. Jag ligger i min säng och är så bakfull att jag inte kan blunda utan att bli åksjuk. Vad fan har jag gjort med mitt liv? Vad bidrar jag med? Jag kunde ju ha varit Johan Olsson. Men nu är det Johan som är Johan Olsson och han är säkert glad för det. Men han ger mig dåligt samvete och ångest. Fruktansvärd ångest.
Lyssna!
Det är något som liksom aldrig får eller bör förringas. Det talande ordet. Jag vurmar för det skrivande ordet, var en god skribent bak i tiden, och tycker att läsa och skriva: Det bör man göra.
Men snacka är bra. Många bara babblar på. Och man lyssnar inte. iPhone och smartphoneieringen har pajat det. Jag vet, jag låter som jag drömmer mig tillbaka till en tid som inte existerat under min tid, men varför slutade vi att lyssna på varandra? Varför? Jag blir ständig ignorerad av nära och kära när jag berättar grejer, utan att dom ens menar något illa. Därför värdesätter jag förmågan att lyssna. För den förmågan verkar folk har tappat. Ni är inte många kvar.
Mark Zuckerberg vrider sig i sin grav.
Eller, det var Jobs som dog va? Vet inte, lyssnade inte så noga faktiskt.
Okej, hej pårej!
Inte som alla andra måndagar
Måndag. Uppgång 05:45. Halvdöd. Som vanligt helt enkelt. Men ändå inte. Idag vaknade jag upp som ordförande. Ordförande. Smaka på det. Så formellt. Saftigt. Och lite mäktigt, sådär. För så blir det. 2012 var året då jag trodde att Bif skulle bli ett avslutat kapitel. Istället är jag nyutnämnd styrelseordförande för Bokedalens IF. Ännu ett ämbete att lägga till handlingarna.
Hur många 22-åringar är ordförande i division 6? Det känns som ett hedrande uppdrag att leda en förening som på många sätt är lite egen och undangömd men ack så familjär. Jag tackar medlemmarna för förtroendet. Första styrelseuppdragen drar igång redan denna vecka. Det här trodde jag inte 2010 när jag signade som andremålis.
Nu börjar arbetet. Det här ska bli lärorikt. Och kul, fantastiskt kul.
Jag fyller år idag!
Nästan i alla fall. Det är min tvärtomfödelsedag. Det måste ju firas! Har ni själv en sådan? Jag fyller år 2 oktober, 2/10, men idag råkar det vara 10 februari, 10/2, och då är det min omvända födelsedag, helt enkelt.
Så här funkar det, vi vänder på allt:
- Jag blir bjuden på tårta.
- Jag fyller 32, inte 23.
- Jag ger presenter till alla nära och kära.
- Jag sjunger "ja' må' ho' leva" till alla jag känner.
- Jag skriver "grattis" till alla vänner på Facebook.
- Jag får svara på frågor om hur det känns att fylla 32.
Ikväll ska jag bjuda damen på fin middag, min omvända födelsedag som det ändå är. Förbannat dyr dag, det här. Vilket idiotiskt påfund, om jag tänker efter. Det blir också ett jävla sjå.
En uppmaning och önskan!
Helt enkelt,
2013 får vi ett Göteborg som inte längre är en storstad. Ett Göteborg som lika gärna kan vara Uddevalla, Skövde eller Borås. Helvete, kom in i matchen nu. Det är när vissa människor bestämmer hur andra ska leva sitt liv som allt blir fel. Jag väljer knappast att kalla det demokrati.
Jag uppmanar därför att ni som fortfarande bor i Göteborg, lämnar krogen klockan 2, börjar slåss och böka. Polisen får kalla in alla tänkbara resurser, börjar ta hjälp av kranskommuneras polisstyrkor. Vi startar bråk, ni vet som huliganerna gör, vevar hejdlöst vid halv 3-snåret och det blir så stora problem att Göteborgs Stad inser hur mycket dom har bajsat på sig i denna fråga. Mucka gräl med folk du känner eller inte känner och slå på folk hej vilt. Ta några nätter i fyllecell 2013. Allt för en god sak.
Sen går det några år, vi får tillbaka 5-tillståndet och då lugnar vi ner Avenyn igen. Inte ett knip, vi dansar och har skoj. Går hem efter fyllekäket. Mår bra. Och där, hah!, där fick ni era jävla politiker. Så, beter er kriminellt hela 2013 klockan halv 3 på fredag- samt lördagsnätter. Det finns lösningar till allt. Allt! I say.
Tack, det var nog allt.
Gårdagens idiot
Vår annars så skarpa landsfader gjorde ju bort sig big time igår. Kul, tycker jag. Tyder på att han är mänsklig. Eller, nej förresten. Att jobba till 75 års ålder är ju inte alls mänskligt tänkt. Det tyder ju på att han är empatilös, känslokall och fullkomligt psykopatisk. Det vi alla människokännare vetat sedan länge. Nä, nu är det dags att byta ut honom. Ett sånt urdumt uttalande som igår är väl ett tecken på att han egentligen vill göra något annat? Tills han är 75 år, vill säga.
