En helt sinnessjuk idé - vem vill testa med mig?
Det finns egentligen ingenting unikt eller fascinerande i min idé eller experiment. Tror många har haft tunga år där de säkert ha gjort grejen. Eller bara bott utomlands där det är standard. Men i mörka höst- och vintermånader är fenomenet inte alls lika vanligt. Vill ni höra min tanke, som jag eventuellt tänker testa med frivilliga? (Anmäl er hos mig!) Jo, det här med att gå ut på krogen varje kväll under en veckas tid.
Så här, jag har ju ett heltidsjobb. Tänk er att jag går ut varje kväll, är uppe vidrigt sent och har kanonroliga utekvällar SJU kvällar i rad. Inte för alla är roliga men jag gööör krogen måndag-söndag.
Exempel på ett upplägg skulle kunna vara så här:
Måndag: Några kalla på Henriksberg, som ju tagit över Pusterviks pingis-koncept, där pingis och tonvis med öl blandas i en måndag kväll som helt plötsligt känns vansinnigt rolig.
Tisdag: Segt. En hel jobbtisdag samt en natt med för lite sömn och direkt på det igen efter ytterligare tung arbetsdag. Ikväll och i natt är vi på Berså och shotar, dricker hejdlöst och somnar gott hemma i soffan med kläder på klockan 4. Klockan ringer planenligt två timmar senare. Med ett buzz going on, fortfarande.
Onsdag: Lill-lördag! Klackarna i taket. Eller? Ingen är egentligen särskilt taggad dock, denna dag 3. Men vi gör ett tappert försök och ramlar hem från Bliss mitt i den mörka natten. Onyktra och glada.
Torsdag: Nu finns det ju verkligen inget som stoppar oss. Lite halvnostalgi denna kväll då Sticky får sig ett välförtjänt besök och via Donken är en lyckad utekväll med mid-90's-barn bums i säng en kort sväng innan plikten kallar.
Fredag: Jobbdagen fungerar. Men sömnbristen är påtaglig. Fast vafan, helgen stundar och efter flera förfester i Vasastan och Linné avslutas kvällen på Yaki-da, Excet eller Parkan. Sibyllakiosken på Avenyn får sig ett besök på tidig morgon och det kanske bästa av allt - ledig lördag och ännu en natt som regelrätt kan balla ur.
Lördag: Ska ju vara den mest lyckade utekvällen. Upplägget fungerar som ovan. I säng tidig söndag morgon med tusentals promille från veckan som förflutit lika tätt som brännan i en jägershot.
Söndag: Vi drar ut på helgen till max efter lång förfest hemma med massa musik från Så Mycket Bättre. Men egentligen vill vi bara sitta på Babar och ta ett par kalla för att sammanfatta den sjukaste jävla veckan i Göteborg någonsin. Vi gör nog så. Tar en lugn söndag på hak och bara summerar alltsammans. Snart är det dags för en, desto mer, vanlig vecka.
HUR sugna är ni inte nu då? Jag ska experimentera. Jobba heltid och köra krogliv i en vecka. Vem är på? En vecka. När som helst. Hör av dig!
Snälla ni som eventuellt inte förstår ironi, googla ordet ironi eller läs ej detta inlägg. Med andra ord, uttrycket "en nypa salt" är också viktigt att ha med sig när man läser detta. Viktigt att påpeka bland eventuellt skitnödiga läsare.
Så här, jag har ju ett heltidsjobb. Tänk er att jag går ut varje kväll, är uppe vidrigt sent och har kanonroliga utekvällar SJU kvällar i rad. Inte för alla är roliga men jag gööör krogen måndag-söndag.
Exempel på ett upplägg skulle kunna vara så här:
Måndag: Några kalla på Henriksberg, som ju tagit över Pusterviks pingis-koncept, där pingis och tonvis med öl blandas i en måndag kväll som helt plötsligt känns vansinnigt rolig.
Tisdag: Segt. En hel jobbtisdag samt en natt med för lite sömn och direkt på det igen efter ytterligare tung arbetsdag. Ikväll och i natt är vi på Berså och shotar, dricker hejdlöst och somnar gott hemma i soffan med kläder på klockan 4. Klockan ringer planenligt två timmar senare. Med ett buzz going on, fortfarande.
Onsdag: Lill-lördag! Klackarna i taket. Eller? Ingen är egentligen särskilt taggad dock, denna dag 3. Men vi gör ett tappert försök och ramlar hem från Bliss mitt i den mörka natten. Onyktra och glada.
Torsdag: Nu finns det ju verkligen inget som stoppar oss. Lite halvnostalgi denna kväll då Sticky får sig ett välförtjänt besök och via Donken är en lyckad utekväll med mid-90's-barn bums i säng en kort sväng innan plikten kallar.
Fredag: Jobbdagen fungerar. Men sömnbristen är påtaglig. Fast vafan, helgen stundar och efter flera förfester i Vasastan och Linné avslutas kvällen på Yaki-da, Excet eller Parkan. Sibyllakiosken på Avenyn får sig ett besök på tidig morgon och det kanske bästa av allt - ledig lördag och ännu en natt som regelrätt kan balla ur.
Lördag: Ska ju vara den mest lyckade utekvällen. Upplägget fungerar som ovan. I säng tidig söndag morgon med tusentals promille från veckan som förflutit lika tätt som brännan i en jägershot.
Söndag: Vi drar ut på helgen till max efter lång förfest hemma med massa musik från Så Mycket Bättre. Men egentligen vill vi bara sitta på Babar och ta ett par kalla för att sammanfatta den sjukaste jävla veckan i Göteborg någonsin. Vi gör nog så. Tar en lugn söndag på hak och bara summerar alltsammans. Snart är det dags för en, desto mer, vanlig vecka.
HUR sugna är ni inte nu då? Jag ska experimentera. Jobba heltid och köra krogliv i en vecka. Vem är på? En vecka. När som helst. Hör av dig!
Snälla ni som eventuellt inte förstår ironi, googla ordet ironi eller läs ej detta inlägg. Med andra ord, uttrycket "en nypa salt" är också viktigt att ha med sig när man läser detta. Viktigt att påpeka bland eventuellt skitnödiga läsare.
Att gå på konstgjord andning
Det är precis så det känns nu. En arbetsvecka på sisådär cirkus 60 timmar direkt efter en vräkarresa som höll sin egna klass. Helg i Manchester visade sig på alla dess vis vara svårslaget. 18 gubbar, en målsättning och en och annan pint. Vi såg ju också på toppfotboll i form av toppmöte i Premier League, City-Newcastle (3-1) men på nåt sätt blev det en parentes i sammanhanget.
Så här kan man säga om resan: Nya vänner, bra fotboll, daglig öl, lite sömn, dynamite frukost på dynamite hotell och vansinniga utekvällar i en rätt smutsig stad. Som vi ändå älskar. Tradition dock startad, ännu en får vi säga. Nästa år; Barcelona! Det, om något, är ju ett kärt återseende.
Fortfarande svåråterhämtat men vi kämpar oss igenom detta. Vi gör det.
Bilder kommer upp inom kort i ett facebookalbum nära dig.
Så här kan man säga om resan: Nya vänner, bra fotboll, daglig öl, lite sömn, dynamite frukost på dynamite hotell och vansinniga utekvällar i en rätt smutsig stad. Som vi ändå älskar. Tradition dock startad, ännu en får vi säga. Nästa år; Barcelona! Det, om något, är ju ett kärt återseende.
Fortfarande svåråterhämtat men vi kämpar oss igenom detta. Vi gör det.
Bilder kommer upp inom kort i ett facebookalbum nära dig.
Ett simpelt nöje
Hej där, kul att ni ville kika in.
Jag tänkte uppdatera lite här, igen. Eller igen och igen, det var väl för längesen nu men ja, ni hajar.
Idag, den 18 november 2011, är det på dagen tre år sen jag åkte till Tranås för att erhålla mitt körkort. Ett körkort jag inte använder särskilt ofta, men ändå emellanåt. Nyttigt känns det liksom. Men inte så att jag jublar ihjäl mig över jubiléet.
Dessutom roar jag mig över saker på mina raster här på GP. Jag kollar de här enkäterna som dagstidningarna gör, ni vet, och kollar alla svar som de till synes helt vanliga personerna levererar. Sen leker jag en liten lek och tänker vilken röst, dialekt, missbildning, eller läte som kommer ut från respektive människas mun. Exempel nedan.
Längst upp till vänster: Klockren 08-dialekt.
I mitten högst upp: Lite timid och mesig röst.
Längs upp till höger: En gammal hagga-röst.
Längst ned till vänster: Väldigt alternativ i sitt sätt att prata, lite som Thorsten Flink.
Längst ned i mitten: Tänk..Avicii. En brat-röst med 08-klang.
Längst ned till höger: Jobbig, jävligt brötig röst som man inte riktigt orkar lyssna på. Doftar 031.
Jag tänkte uppdatera lite här, igen. Eller igen och igen, det var väl för längesen nu men ja, ni hajar.
Idag, den 18 november 2011, är det på dagen tre år sen jag åkte till Tranås för att erhålla mitt körkort. Ett körkort jag inte använder särskilt ofta, men ändå emellanåt. Nyttigt känns det liksom. Men inte så att jag jublar ihjäl mig över jubiléet.
Dessutom roar jag mig över saker på mina raster här på GP. Jag kollar de här enkäterna som dagstidningarna gör, ni vet, och kollar alla svar som de till synes helt vanliga personerna levererar. Sen leker jag en liten lek och tänker vilken röst, dialekt, missbildning, eller läte som kommer ut från respektive människas mun. Exempel nedan.
Längst upp till vänster: Klockren 08-dialekt.
I mitten högst upp: Lite timid och mesig röst.
Längs upp till höger: En gammal hagga-röst.
Längst ned till vänster: Väldigt alternativ i sitt sätt att prata, lite som Thorsten Flink.
Längst ned i mitten: Tänk..Avicii. En brat-röst med 08-klang.
Längst ned till höger: Jobbig, jävligt brötig röst som man inte riktigt orkar lyssna på. Doftar 031.
Nu vet ni hur jag analyserar de mest enkla sakerna i livet.
Ikväll åker jag till Manchester med 17 andra goa gubbar. Vi räknar med ett svinn på cirka 3 när vi landat. Det kommer spåra helt enkelt. Och, tänka sig. Imorgon ska jag på Premier League. På Etihad Stadium. En delvis helt ny upplevelse. Vi hörs! Jag ska tappa det i England.
Bild från mitt besök i Manchester tidigare i år. Clas Ohlson och CityStore
precis bredvid varandra. Det är, på alla sätt, fantastiskt.
Ikväll åker jag till Manchester med 17 andra goa gubbar. Vi räknar med ett svinn på cirka 3 när vi landat. Det kommer spåra helt enkelt. Och, tänka sig. Imorgon ska jag på Premier League. På Etihad Stadium. En delvis helt ny upplevelse. Vi hörs! Jag ska tappa det i England.
Bild från mitt besök i Manchester tidigare i år. Clas Ohlson och CityStore
precis bredvid varandra. Det är, på alla sätt, fantastiskt.
Köttfärsgratäng deluxe!
Jag lagade middag igår, för mig och sambo. Och inte bara det, en alldeles strålande god middag. Förstår ni?! Jag. Lagade. Ätbar. Mat. En magisk köttfärsgratäng. Allvarligt talat, fattar ni inte hur stort det är att jag lagade mat igår? Låt mig sätta det i perspektiv:
Att jag lagade middag är som att...
... Musse Pigg blir nästa statsminiser.
... Majoriteten post-itlappar får blå färg.
... SJ gör sitt jobb.
...Snön uteblir innan årsskiftet.
...Blogg.se tar tag i det.
...jag går ner i vikt.
...folk börjar rösta på sossarna igen.
...bryggkaffe inte är lika gott som automatkaffe.
...jag går en hel dag utan att svära.
...svenskar slutar ha fördomar.
...vi får ett tolerant samhälle.
...jag blir pappa imorgon.
...grisar kan flyga.
...El Poncho är med i Melodifestivalen 2012.
...gräset är grönare på andra sidan.
...stockholmare är hjärtliga.
...Niklas Strömstedt gör tysk folkmusik.
Fattar ni NU då? Grejen att jag lagade middag. Det finns ju bara inte.
Att jag lagade middag är som att...
... Musse Pigg blir nästa statsminiser.
... Majoriteten post-itlappar får blå färg.
... SJ gör sitt jobb.
...Snön uteblir innan årsskiftet.
...Blogg.se tar tag i det.
...jag går ner i vikt.
...folk börjar rösta på sossarna igen.
...bryggkaffe inte är lika gott som automatkaffe.
...jag går en hel dag utan att svära.
...svenskar slutar ha fördomar.
...vi får ett tolerant samhälle.
...jag blir pappa imorgon.
...grisar kan flyga.
...El Poncho är med i Melodifestivalen 2012.
...gräset är grönare på andra sidan.
...stockholmare är hjärtliga.
...Niklas Strömstedt gör tysk folkmusik.
Fattar ni NU då? Grejen att jag lagade middag. Det finns ju bara inte.
Jo, det var det här med övermod
Har ju skaffat sånt där gymkort nu. Och ja, det är precis så där tragiskt som ni ser framför er. Gjorde första insatsen i tisdags. En tragisk insats på motionsscykel med gym-idioter. Känner att jag är ganska vältränad ändå, för att efter 15 minuter inse det motsatta: Jävlar i min låda, vad detta sög i benen. Vinglar ut, ler diskret mot gymkombatanter och låtsas vara totalt oberörd.
Åter torsdag fill Fysiken. Ska vara med på gruppaktivitet. Fotboll, det är ju skoj. Tänker att här kan det väl inte vara någon vidare kvalitet. De flesta av oss är helt okända för varandra. 20 spelare. 19 karlar. 1 tjej. Tre lag, vårt lag, det orangea, börjar vila. Efter 8 minuters-matchen mellan lila och gult lag är det då vår tur. Ödmjuk som jag är väljer jag att sätta mig på bänken i början, för att sen gå in och DOMINERA. Hoppar in då, får bollen vid mittplan, sulfint, snubblar över mig själv drar med annan spelare i fallet, bollen studsar, friläge för gult lag - pang! 1-0 gult lag. Vad hände? Jag skulle ju dominera. Ingen i laget litar på mig, detta måste åtgärdas, tänker jag. Får bollen i bra läge, har världens chans att friställa medspelare men eftersom jag har tillslag som Zlatan utnyttjar jag det, ser hur det fullkomligt kommer att smälla i maskorna. Jag snubblar till, igen!, och bollen har knappt styrfart till gul målvakt. Hög boll, jag nickar med bakhuvudet. Friställer gul spelare. Boom, 0-3.
Och så fortsätter det så. Jag tappar boll, kippar efter andan, är överviktig och skäms över hur jävla dålig jag är. Sen händer det till slut, jag brottar mig igenom och får skottläge, felträff, men gör mål. Det är reducerat. 2-7. Jag jublar inte, för jag är så jävla cool och ingen annan har ju jublat över mål. Så jag knyter näven diskret. Inombords har jag aldrig varit lyckligare.
Det var ju en fruktansvärd idé det här egentligen. Detta med inomhusfotboll.
Åter torsdag fill Fysiken. Ska vara med på gruppaktivitet. Fotboll, det är ju skoj. Tänker att här kan det väl inte vara någon vidare kvalitet. De flesta av oss är helt okända för varandra. 20 spelare. 19 karlar. 1 tjej. Tre lag, vårt lag, det orangea, börjar vila. Efter 8 minuters-matchen mellan lila och gult lag är det då vår tur. Ödmjuk som jag är väljer jag att sätta mig på bänken i början, för att sen gå in och DOMINERA. Hoppar in då, får bollen vid mittplan, sulfint, snubblar över mig själv drar med annan spelare i fallet, bollen studsar, friläge för gult lag - pang! 1-0 gult lag. Vad hände? Jag skulle ju dominera. Ingen i laget litar på mig, detta måste åtgärdas, tänker jag. Får bollen i bra läge, har världens chans att friställa medspelare men eftersom jag har tillslag som Zlatan utnyttjar jag det, ser hur det fullkomligt kommer att smälla i maskorna. Jag snubblar till, igen!, och bollen har knappt styrfart till gul målvakt. Hög boll, jag nickar med bakhuvudet. Friställer gul spelare. Boom, 0-3.
Och så fortsätter det så. Jag tappar boll, kippar efter andan, är överviktig och skäms över hur jävla dålig jag är. Sen händer det till slut, jag brottar mig igenom och får skottläge, felträff, men gör mål. Det är reducerat. 2-7. Jag jublar inte, för jag är så jävla cool och ingen annan har ju jublat över mål. Så jag knyter näven diskret. Inombords har jag aldrig varit lyckligare.
Det var ju en fruktansvärd idé det här egentligen. Detta med inomhusfotboll.
Nu sitter jag här igen
Fredag kväll, Sofia möter upp i Örebro och vi köper ostar och kex från jordens alla hörn. Vin på det och en fredag kväll i nostalgins tecken. Fantastiskt. Väldigt roligt.
Vaknar brutalt upp lördag och far efter en segstartad eftermiddag till Marieberg med Danne. Danne, eller Daniel, är min kusin. Det finns alltid band där starkare än många andra. Hur som helst, vi drar till det här storhetsvansinnet till köpcentrum utanför Örebro. A6, Bäckebol, släng er i väggen. Ungefär. Via faster Maria, Dannes mor, där whiskey avnjöts med klass och hela familjen, Dannes alltså, var närvarande. Vi är nu i Hallsberg. Danne, jävlar vad han omnämns här, bor i Hallsberg.
Danne lyckades byta bort ett vråltidigt arbetspass på söndagen, varför då? Jo, det var nu dags att festa. Och efter vin- och spritchocken föregående kväll var det svårt att komma igång. Whiskyn fick hjul att snurra, men ja, ni hajar. Vi åker till obskyr plats i skogen. Adde, mer känd som Andreas och Dannes bror tillika min kusin, agerade stor hjälte när han körde oss, nykter som han var, till både höger och vänster, in och ut överallt. Vi är alltså långt ute i skogen och hänger med Joanna, Tommy och Johan. Sen kommer Josefin och Josefin. Mathilda. Det här är alltså människor som vi i stan betraktar som "jävla bönder". Men häpen blev jag. Helsköna människor, lastbilschaufförer en stor del av bunten tror jag, som verkligen gick att umgås med. Överraskande kul. Bortser vi från de här förbannade daskningarna på låret som ska framhäva nån slags bonnighet, så var allt så där gemytligt som det kan vara i filmer med charm ibland. Jag som var rädd att de inte ville ta mig med tång, utan placera mig i ett hörn på miljonkåken och viska märkliga saker och peka på mig som om jag kom från en annan tid. PRECIS SÅ - var det tack gode gud icke.
Danne lyckades byta bort ett vråltidigt arbetspass på söndagen, varför då? Jo, det var nu dags att festa. Och efter vin- och spritchocken föregående kväll var det svårt att komma igång. Whiskyn fick hjul att snurra, men ja, ni hajar. Vi åker till obskyr plats i skogen. Adde, mer känd som Andreas och Dannes bror tillika min kusin, agerade stor hjälte när han körde oss, nykter som han var, till både höger och vänster, in och ut överallt. Vi är alltså långt ute i skogen och hänger med Joanna, Tommy och Johan. Sen kommer Josefin och Josefin. Mathilda. Det här är alltså människor som vi i stan betraktar som "jävla bönder". Men häpen blev jag. Helsköna människor, lastbilschaufförer en stor del av bunten tror jag, som verkligen gick att umgås med. Överraskande kul. Bortser vi från de här förbannade daskningarna på låret som ska framhäva nån slags bonnighet, så var allt så där gemytligt som det kan vara i filmer med charm ibland. Jag som var rädd att de inte ville ta mig med tång, utan placera mig i ett hörn på miljonkåken och viska märkliga saker och peka på mig som om jag kom från en annan tid. PRECIS SÅ - var det tack gode gud icke.
Vi är i det här huset långt åt helskotta ganska länge innan vi tänkte "gå ut". O'learys i Örebro var hela tanken, vi hamnade på - Hotellet. I Kumla. 25 brinnande minuter där man var tvungen att planka in, statuuus, för att njuta av det abnormt märkliga halloweenfirandet. Efterfest nu då. Klockan har slagit halv 3 och via en korv på bensinmack så drog det igång igen. Även efterfesten lyckad med ytterligare Närkemänniskor med spelkänsla.
Däckar på soffa hos Danne, ständigt denna Danne, vaknar söndag morgon/förmiddag på ett vis som är trasigt. Ett trasigt uppvaknande, skör människa som jag är just i den stunden. Samma Adde kör mig till farmor, hans mormor, där umgänge och lunch avhandlas med rapid fart. Farbror Kenneth och Nisse närvarar. Trevligt, "varför gör man inte dessa tripper oftare?" hinner jag också tänka. Sen åker jag, med huvudet före, till Sofia i Örebro och avslutar Närkehelgen där den började.
Största av tack till alla som mottagit mig med sådan värme. Jag har bokstavligt talat åkt snålskjuts och kommit billigt undan den här helgen. Men, give and take. Och denna helg var min take.
Och nu är jag här. På ett tåg. På väg. Till dit jag hör hemma. Bara timmar från åtaganden igen. Det var min helg. Hur har er helg varit?
Snart mot ett gnällbälte
Tåget går 18:02. Framme 20:48. I Örebro. Närke. Stora delar av släkten bor i detta gnälliga landskap, som också lär vara en av Sveriges minsta. Trivsamt, dock. Sofia ska äntligen träffas, på tok för längesen. Kusin skall mötas upp, precis som farmor. Jag har en helg framför mig som inte spenderas i Göteborg. Fenomenet att komma bort, är något som gör mig alldeles varm.
Det blir lite utav en turné. Först häng med Sofia (åter igen, sjukt längesen!) i gnällbältets hufvudstad. Vi följer upp med en lördag där Hallsberg är destinationen. Kusin Daniel besöks. Kumla sist ut, på söndagen. Då ska jag farmorfika.
Hoppas ni alla andra får en fin helg. Jag hoppas innerligt att SJ gör jobbet ikväll. Det är man ju inte bortskämd med, direkt.
Det blir lite utav en turné. Först häng med Sofia (åter igen, sjukt längesen!) i gnällbältets hufvudstad. Vi följer upp med en lördag där Hallsberg är destinationen. Kusin Daniel besöks. Kumla sist ut, på söndagen. Då ska jag farmorfika.
Hoppas ni alla andra får en fin helg. Jag hoppas innerligt att SJ gör jobbet ikväll. Det är man ju inte bortskämd med, direkt.
