Anthon Eriksson

 

 

Sommaren står för dörren och med det snusbruket. Jag har inget egentligt beroende förutom att jag KAN DÖDA för en öl ibland. Men, nej. Inget problem. Nikotin har aldrig fastnat hos mig som ett måste trots de gener jag rent logiskt borde ha för detta.

Jag har tidigare haft som tradition att snusa juni-september men jag gör en liten tjuvstart. Igår började det, igen. Den skicklighet jag besitter att abrupt sluta så snart det blir rödaktiga löv på marken är på många sätt överväldigande. Direkt, stopp. När hösten sköljer över. Men nu kör vi igen. Varför Mini? Jo, jag är fortfarande i en tonårsfas där nikotin ger mig kräkningar och Mini är en inkörsport som ger ett fint buzz. Som jag brukar säga, du går inte på heroinet direkt.

Varför överhuvudtaget? Jo, snart 23 år gammal letar jag fortfarande efter en identitet. Och sommarsnusandet är en stor del i sökandet. Men hörrni, jag har inget problem och om jag haft det skulle jag fått nikotinabstinens för länge sen. Är ni okej med detta? Bra. Förresten Jackie, jag älskar dig.

Skyways och City Airline i konkurs. Tråkigt, kan jag känna. Åkte med City Airline i augusti till Barcelona. Bra där. Mycket bra. Men flygbolag som är lite billigare är alltid bräckliga. Egentligen bara Ryanair som klarar stormen. Kom inte dragandes med Norwegian, dom är fan inte lågpris. Inte till Malaga i alla fall. Så att eeh..vad vill jag ha sagt? Ingenting, mer än att det är ett faktum.

Stefan Holm säger att han får ta bilen istället. Dåre! Finns väl andra alternativ, även om SJ kanske förbrukat hans förtroende. Det har jag, på alla sätt, yttersta respekt för.

Vad säger ni? Jag kanske ska pynta bloggen med dagens outfit dagligen? Så det blir lite snurr här. Eller nej, det var ju en fruktansvärt dum idé nu när jag tänker efter.

I höst och vinter händer grejer. Det har jag bestämt. Snart är det dags för den slutliga dekadensen. Återkommer kring vad Den Slutliga Dekadensen innebär.

Ikväll köps årets första snus. Då vet man att sommaren vilar runt hörnet. Bara kämpa. Lite till.

Pekfingret bara rycker och rycker. Vad fan beror det på? Nervryck. Blir inte klok på det. Nu har det hållt på i två dygn. Bedrövligt. Tidigare har det varit långfingret som hållt på så där. I flera veckor. Fy fan, något att uppsöka läkare för? Nej, jag är inte sån. Men vet hur många som helst som skulle kunna göra det. Dårar. Mad ones.

Mackan till Sandviken idag, eller möjligen imorgon. Har ännu inte fått förklaring på varför. Känns inte som det där stället man spontant åker till mitt i veckan och/eller väljer att göra någon typ av praktik. Hoppas han får betalt.

Schemalagt att vara ledig var fjärde onsdag. Det är imorgon det. Lägg därtill röd dag på torsdag och jag har en helg mitt i veckan. Det smakar det. Synd att jag missade att ta ut komp på fredag. Men vissa smällar får man ta. Och den här tar jag.

IT-folket på GP kan vara det bästa en IT-avdelning någonsin har skapat. Bra inledning med nya leverantören. IT-folket har ju inte som signum att vara service minded men Tieto levererar, trots stora problem i inledningen.

Ikväll: Hemmamatch mot Gårda. Sista chansen för att uppnå CL-kval 2020. Jonsereds IP. 19:00.

Kollar på reprisen av Agenda. Det var ju två timmar av partiledardebatt. Svensk politik består ju av två partier och ett gäng dårar numera. Inte åtta partier, som så bör vara när det är just åtta partier. Jag försöker att alltid rösta grönt, men jag känner mig inte bunden till någon sida då det i dagsläget är så små marginaler mellan sossar och moderater. Vilket ju är tröttsamt. Men, nu. Lite gottigt. Jag betygsätter de partiledare som vi har och som skulle imponera på mig i debatten i SVT:s Agenda. Betyg sätts 1-5. Notera! Mina åsikter har ingenting med respektive intryck att göra.

---

Lyckligaste dagen i mitt liv. Den var inte idag. Inte alls, derbyförlust och domarskandal. Det ältas mest i mitt smått geniala matchreferat.

Nej, utan igår då. En tuff arbetsdag och vecka skulle avslutas på mitt vis. Sex Peroni och tacos med Jackie framför hockey-vm. Möter upp min kärlek i Nordstan, hon har handlat min goda sambo, och vi går gemensamt till Systembolaget. Detta är alltså Systemet i Nordstan. The mother of systembolag. Inte nåt sketet där alla känner alla. Nej nej. Det bästa inträffade här. Bland annat att en italienare berömde mig för mitt val av öl. Åh fan, den åsikten kändes överraskande. Verkligen. Nej, som 22-åring var det här första dagen i mitt unga vuxna liv som jag slapp att bli leggad. Hon verkade stressad, kassörskan, och jag var redan inne med kortet i maskinen och slog kod, godkände belopp och hela faderullan. Kvitto tas emot, hon förstod nog sitt misstag. Men, jag klarade det! Magiskt. Jackie uppfattar inte situationen alls, märker inte ens av detta anmärkningsvärda och när jag berättar det får jag i svar en axelryckning. Jackie är inte mycket för sensationer. Men det här är väl en sådan. Jag lovar att uppdatera om nästa helg. Då ska jag upprepa succén. Ta mig tusan. Det här är så stort att jag gråter av bara tanken.

Hemma från Egypten och arabvärlden. Min första resa utanför Europas trygga sfär. 2 år med min lojala flickvän var dömt att göra något spektakulärt. Men, resan var precis det semester handlar om. Att göra...nada. Ingenting. Sola, bada, äta, sova, sola, bada, sova, dricka. Och så vidare. Det var överlag hur bra som helst. Skön sammanfattning med fler bilder HÄR.

---